bittermandelns

Ja, jag är besviken. Trots att jag läste det för flera dagar sedan i Sydsvenskan har jag fortfarande inte hunnit smälta det tillräckligt för att skriva ett inlägg. Förrän nu.

Tydligen existerar tomten inte. Det är sant, det är vetenskapligt bevisat.

Det är ett helt gäng forskare som har undersökt det hela. För det första tror de att tomten har både diabetes och högt blodtryck för att han äter för mycket socker och fett. So far so good. Men när de påpekar att tomten omöjligt kan klara 900 besök per sekund, färdas i 265 gånger ljushastigheten och ha 1,9 miljoner luftburna renar för att bära upp de 380 000 ton som paketen skulle väga har de gått för långt.

Enda ljusglimten är att OM tomten finns så bor han tydligen i Lappland. För på Nordpolen finns det inget renbete. Om jag helt förkastar första delen kan jag bege mig till Lappland. Jag ska leta upp tomten en gång för alla.

För självklart finns tomten.

De flesta borstar tänderna innan de går till tandläkaren.

Borde man fixa håret innan man går till frisören?

Jag såg precis reklamen för Uncle Bens ris som man koker i en påse.

Det har aldrig varit enklare påstår de och sen kommer hela familjen in med tillbehör som ska göra det enklare att servera riset. Bland sakerna de kommer in med ingår en sax, ett durkslag samt en första hjälpenlåda.

Det kanske är jag som är korkad, men vad fanken ska man med allt det till? Är det bara jag som aldrig använder något av ovanstående? Vattnet kokar man bort, riskornen är ju redan små, så man lär ju inte behöva klippa isär de små rackarna. Och första hjälpen... suck. Hur illa är det inte om man skadar sig på riset? Om det är så illa kanske man borde fundera på att inte ha ett eget hushåll.

Mitt ris bits i varje fall inte. Ville bara säga det.

Nu känner jag för ännu en klagan.

Varje år så länge jag kan minnas har jag haft en chokladkalender, vissa år fler.

Anledningen är helt enkelt att chokladkalenders-choklad är så förbaskat gott! Dessutom kostar en chokladkalender nada.

Runt den 29 November var jag i mataffären och väntade med att köpa en chokladkalender eftersom man ändå inte får lov att äta före den 1 December (såklart!). Den 2 December var jag återigen i affären, den här gången stod en chokladkalender (eller två...)  med på inköpslistan. Men det fanns inga chokladkalendrar kvar! De var slut.

Förbannade snorungar som övertalar sina föräldrar att köpa min chokladkalender. Eller studenter... det bor ju bara studenter i området...

Hur som helst ville jag bara dela med mig av ett stort bekymmer jag kommer lida av, och gråta för, fram tills julafton. Eller 1 December nästa år.

Idag är det 1 December, alltså är det julkalenderdags. Om jag hade haft fler läsare hade jag haft en omröstning om bästa julkalendern genom tiderna idag. Men för att inte verka allt för desperat tänkte jag bidra med min egna Topp-3-lista istället:

1. Mysteriet på Greveholm - Bättre blir det inte helt enkelt. Den hade spänningen, julkänslan, fluortanten. Ja, kort och gott allt helt enkelt.
2. Jul i Kapernaum - Det var bra julkalendertider där på mitten av 90-talet. Den var också spännande, men eftersom den inte är inspelad i Skåne och dessutom inte har någon fluortant hamnar den på andre plats.
3. Tomtemaskinen - Jag menar, Pettson å Findus är bara såååååå söta! Haha... eller så var där inte några andra bra som kvalade in på listan...

Den första julkalendern jag kommer ihåg är Kurt Olssons Julkalender (1990), vilket nu i efterhand verkar skrämmande, men jag kommer ihåg den endast för att det var någon som typ slog ut en tand när de åt knäck. Eller är jag helt ute och far?

Nostalgiskt som tusan det här, med en släng av senilitet.